År 2009.

    2009-12-30 17:54:22           Dear diary

Nu är det bara två dagar kvar av detta år. Imorgon ska ett nytt år firas in. Det känns som att det kommande året kommer att bli annorlunda, på många sätt och vis.

Om jag ser tillbaka på året som gått så är det med blandade känslor. Och det jag kommer att komma ihåg mest av det här året är nog hur finanskrisen har ställt till det. Det började med att jag blev varslad i Januari, vilket givetvis kändes tråkigt. Men samtidigt så hade vi haft lite att göra en längre tid så det var ändå väntat. Hela våren gick man och hoppades på att det skulle vända, så att varslet skulle tas tillbaka.

Samtidigt så försökte man att inte gräva ner sig alltför mycket i det tråkiga, utan njuta av allt det andra, som var bra. Så jag hade ändå en mysig vår när jag tänker efter. Det blevnågra resor till fjällen, ett ställe där jag trivs som allra bäst. Och jag började även att åka snowboard igen efter några års uppehåll, vilket känns riktigt kul!

Det jag också kommer i håg från i våras är alla roliga fester som jag var på. Det var jäkligt många där ett tag minns jag! :)

När sen sommaren kom så kändes det som en lättnad då företaget jag jobbar på drog tillbaka varslet. Lagomt till semestern. Gissa om jag var glad! Jag skulle få behålla mitt jobb som jag trivdes på och jag slapp oroa mig för framtiden...


Sommaren 2009 hade inget vidare bra väder att bjuda på. Det blev inte många dagar på stranden om man säger så. Ändå var det en mysig sommar. Umgänge med vänner, festligheter, mysiga utflykter, lata dagar och framförallt: Att jag och Marcus köpte oss en ny bil. En bil som vi är så otroligt nöjda med båda två. Och tack vare den så har det blivit många utflykter lite varstans.

Hösten kom, och den var väldigt lugn. Hände inte mycket alls. Skitväder var det också. Och jag var även väldigt trött och seg under hela hösten, vilket kanske bidrog till att man inte gjorde så mycket. Det blev många lugna hemmakvällar under den här tiden.

Och när hösten började gå mot vinter så kom det tråkiga beskedet. Jag var varslad, igen. Den här gången kom det som en blixt från klar himmel då vi hade mycket att göra och det gick bra för oss här i Bollnäs. Man hade släppt alla tankar om varsel & uppsägningar, så därför kom det lite som en chock för oss alla tror jag. Speciellt med tanke på att de ska flytta en del av vår produktion till Vitryssland. Det hade nog ingen riktigt räknat med.

Så den här vintern har varit lite deppig nu när jag och många andra slutligen blev uppsagda...

I mars nästa år, om 2 1/2 månad så kommer jag att bli arbetslös. Tryggheten är borta och nu gäller det att fundera ut vad man vill syssla med i framtiden. Dock har jag inte orkat tänka på det så mycket, eftersom det gör mig lite nere & orolig. Därför har jag slagit bort de tankarna när de väl kommit. Men jag vet att det är dags att ta tag i det snart. Börja kolla på utbildningar, känna efter och planera. Det är jobbigt att inte riktigt veta vad man vill. Ena dagen har man planer men nästa dag kan de planerna kännas helt fel. Aja, det ordnar sig väl. Det brukar ju alltid göra det... Och ska jag vara ärlig så känns det lite spännande också. Att inte veta vad som komma skall.

Nej de här två dagarna som är kvar av detta år ska jag ha kul & må bra. Bekymren kan gott vänta! Och imorgon vankas det fest hos ett par goda vänner. Det ser jag enormt mycket fram emot!